4 min read

Min resa bort från Google och Microsoft

Jag började med att göra en Google Takeout på min historiska data. Resultatet? En absurd mängd filer på sammanlagt 22 gigabyte. Allt från mejl till rutter jag gått, gamla röstkommandon till varje gång jag kikat på YouTube.

Vi vet alla att Google sparar våra sökningar. Men det jag fick ut var mer än så. Här är lite av vad dom faktiskt lagrat:

  • Google Search - alla sökningar, klick och mönster.
  • YouTube - vad jag tittat på, hur länge, vad jag gillat och kommenterat.
  • Google Maps - realtidspositioner, resor, platser jag besökt och vägar jag tagit.
  • Gmail - kvitton, leveranser, resor, hela min inkorg som rådata.
  • Chrome - historik, bokmärken, autofyll, allt.
  • Google Assistant - inspelade röstkommandon och svar.
  • Android - platsdata, appanvändning, interaktioner.
  • Google Photos - ansikten, objekt, geotaggar.
  • Analytics och AdSense - spårning på tredjepartssajter.

22 gigabyte packat säger väl egentligen allt.

Och det fick mig att fundera. Vad sparar Microsoft om mig då? Svaret är att det är ungefär lika illa.

  • Windows - telemetri, krascher, hårdvaruinformation, hur du använder menyer och program.
  • Office och Teams - dokumenthistorik, samarbetsmönster, filer du öppnar, till och med hur länge du tittar på ett dokument.
  • Edge - samma som Chrome, hela webbhistoriken och vad du klickar på.
  • Outlook/Hotmail - inkorgsanalys, kalenderdetaljer, resor och möten.
  • OneDrive - allt du lagrar och hur du strukturerar det.
  • Xbox - spelsessioner, vänner, chattar, achievements.
  • Cortana - röstkommandon, sökhistorik och personliga inställningar.
  • Bing - sökningar, klick och även integration med annonser på andra sajter.

Det är samma mönster. Allt vi gör mappas, loggas och lagras. Skillnaden är bara logotypen i hörnet. I praktiken handlar det om hela våra liv. Vilka vi pratar med. Var vi befinner oss. Vad vi skriver. Vad vi söker efter en sömnlös natt klockan tre. Vem vi mejlar på jobbet. Hur länge vi sitter stilla framför skärmen. Till och med vilka bilder vi tar på semestern.

Det är inte längre bara ”teknisk data” utan ett helt digitalt facit över oss som personer.

Operativsystem och basen

Jag började i botten. Telefonen. Samma Pixel som innan men nu utan Google. Den kör GrapheneOS. Lite mer meck här och där men skönt att kunna välja själv vad som ska prata med nätet och inte. Och ja, kameran funkar fortfarande.

Datorn fick också en makeover. Windows åkte ut, in kom CachyOS. En Linux Arch-variant med mer fart och mindre tvång. Det kräver lite mer pill, men gudars vad snabb datorn blivit och det viktigaste av allt, spelen funkar fortfarande!

Kommunikation och sociala medier

Mejl först. Jag kör inte Gmail längre utan min egen server med Mailcow. Lite mer ansvar men också mycket mer kontroll. Kalendern hänger på samma server, inga molnjättar som ska synka åt mig.

För autentisering kör jag Aegis istället för Google Authenticator. Lätt, offline och det bästa är att den darrar till när koderna är på väg att rinna ut!

Sociala medier då? Jag är kvar på LinkedIn. Men medvetet. Jag vet att allt här lagras i USA, det går inte att trolla bort. Men det är också mitt sätt att nå folk. Skillnaden är att jag vet vad jag ger bort, istället för att allt bara sker i bakgrunden. Samma problem med facebook ett nödvändigt ont, familj och vänner där, helst skulle jag vilja byta allt till Mastadon men det är lite för nördigt för de flesta att känna sig hemma dessvärre.

Lagring och produktivitet

Google Drive och OneDrive åkte ur dörren. Idag kör jag min egen filserver hemma, och så Jottacloud för arkivering om jag skulle klanta mig. Jotta är norskt och följer europeisk lag, det känns rimligt, dessutom gillar jag norrmän.

Google Keep? Nej tack. Jag byggde en egen enkel noteapp. Den gör jobbet och jag vet att ingen sitter och rotar i mina anteckningar. Dom ska inte sno mina familjerecept på räkpasta och kränga dem som kokbok på ICA. Fast med tanke på hur mycket data som redan slinker iväg så är det nog redan på gång.

Office och Docs byttes mot LibreOffice. Inte alltid lika smidigt men tillräckligt bra för allt jag behöver (måste erkänna att jag saknar både word & excel, men det här funkar).

Foto, minnen och media

Alla mina bilder ligger numera i Immich. Öppen källkod, snyggt gränssnitt och jag bestämmer var de lagras. Ingen AI som sorterar på bekostnad av min integritet.

Appar? Jag kör F-Droid så långt det går istället för Play Store. Alla appar finns inte där, men många fler än man tror.

Och DNS. Många glömmer det steget. Jag kör OVPN:s publika DNS istället för att låta Google samla in varenda domän jag slår upp.

Hälsa och navigation

Google Fitness fick lämna plats för Sparky Fitness. Ett riktigt coolt projekt där man själv styr över datan istället för att den hamnar i någon annans moln.

Och Google Maps då? Jag kör OsmAnd. Riktigt bra faktiskt. Offlinekartor, bra funktioner, funkar i bilen.

Sök och AI

Google Search blev Ecosia. Inte lika träffsäkert alltid, men helt okej. Och de planterar träd, vilket känns mer värt än ännu en annons.

Google Translate byttes mot DeepL. Översättningarna är ofta bättre, eller ja.. jag vill tro det iaf.

AI då? Jag använder Lumo istället för ChatGPT i vardagen. Inte för att jag hatar ChatGPT, men för att Lumo ligger närmare det jag vill stödja.

Reflektioner

Skillnaden nu är att jag halverat mängden data som snurrar runt om mig. Kanske mer. Det finns fortfarande en massa sajter och appar som sparar saker om mig, så är det bara. Jag använder till viss del både Microsoft och Google fortfarande, vissa grejer är helt enkelt för svåra att ersätta än.

Men varje gång jag hittar ett nytt alternativ så minskar jag beroendet lite till. Det är en process. Jag hittar nya sätt varje dag.

Avslutning

Jag har inte ersatt allt än. Och jag kommer aldrig bli helt fri. Men jag har tagit steg som gör att jag känner mig mer bekväm med var min data är och vem som styr den.

Har du själv bytt ut något? Har du hittat bra alternativ? Tipsa gärna, jag är långt ifrån klar.